Vanliga frågor om vaginism

Vaginism, eller slidkramp, innebär ofrivilliga sammandragningar i bäckenbottenmuskulaturen runt slidan. Det kan göra det svårt eller omöjligt med vaginal penetration – till exempel samlag, tampong eller gynekologisk undersökning. Kvinnan styr inte reflexen viljemässigt i stunden.

Nej. Vestibulit (provocerad vestibulodyni) ger främst smärta vid beröring av slidmynningen. Vaginism är en muskelreflex. De kan förekomma samtidigt: smärta kan leda till sekundär vaginism när kroppen skyddar sig.

Ja. Många med vaginism kan njuta av förspel och orgasm så länge penetration undviks. Problemet handlar om reflex och trygghet kring penetration, inte nödvändigtvis om lust.

Ja. Behandling bygger ofta på kunskap om kroppen, stegvis desensibilisering, knipövningar (för att lära sig både spänna och slappna av), glidmedel, eventuellt dilatatorer/stavar och ibland kognitiv beteendeterapi. Tidig hjälp underlättar.

Sök gynekolog om penetration gör ont, är omöjlig, eller om du undviker undersökningar och tampong av rädsla eller smärta. Läkaren kan utesluta infektion, könssjukdom eller andra tillstånd och remittera till vulva-/vaginismspecialist.

Antidepressiva botar inte vaginism. Om nedstämdhet behandlas utan att slidkrampen utreds kan sexlusten minska ytterligare. Det är viktigt att det sexuella problemet tas på allvar parallellt.

Många börjar med glidmedel och små stavar/dilatatorer och ökar storleken långsamt. Valet är individuellt: det viktigaste är trygghet, avslappning och att inte forcera. Lustjakt erbjuder ett sortiment som ofta används i sådan träning.

Genom tålamod, att aldrig pressa till penetration, att fokusera på trygg beröring och att dela ansvaret för att söka kunskap och vård. Partnern kan känna frustration – det är vanligt och bör också få utrymme.